Europeiska unionens stjärnor har dalat i svenskarnas ögon. Inte sedan SOM-institutet vid Göteborgs universitet inledde sina mätningar har stödet för det svenska EU-medlemskapet varit så lågt. Bara 42 procent säger sig nu i huvudsak vara för det.
Trist, men begripligt. För även om fördelarna med EU alltjämt är stora, så är de kanske svårare än någonsin att se. Främst är det eurokrisen som skymmer. Så sent som 2010 var 53 procent för unionsmedlemskapet. Det behöver knappast påpekas att den ekonomiska utvecklingen i Europa varit dramatiskt sedan dess.
"Just nu får EU en stor del av skulden för den nuvarande ekonomiska krisen och då drabbas opinionsstödet i EU", säger statsvetarprofessorn Sören Holmberg.
I än högre grad har förstås stödet för euron drabbats. Bara 9 procent av svenskarna vill nu införa den – 2010 var motsvarande andel 28 procent.
EU har på senare år genomlidit kriser, bråk och tveksamma beslut. Olyckliga steg har tagits mot ökad överstatlighet och EU-kommissionen har visat en sorglig benägenhet att vilja detaljreglera.
Men det är, som EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) påpekar, ändå viktigt att minnas vad EU-medlemskapet har gett. Den fria rörligheten över gränserna har underlättat för både företag och medborgare. För att inte tala om vad EU har betytt i den process som fått ett tidigare delat Europa att läka samman.
Och ändå kan unionssamarbetet ha sina största framgångar framför sig. För grundtanken med EU – att samverka för största möjliga gemensamma välstånd – är minst lika stark som förut.
↧
EU har framtiden för sig
↧