FRÅGA: I Sydsvenskans spalter har man läst avslöjanden om viss ”nepotism” bland Malmös politiker och kommunala makthavare. Nu undrar jag om man kan få lite uppgifter om det här ordets historia?
Nästan omutlig
SVAR: Nepotism innebär ’det att otillbörligt gynna anhöriga, vänner, partikamrater (vid tjänstetillsättningar)’. Ordet är känt från 1600-talet, och i sitt grundspråk italienskan syftade det från början på kyrkofurstar som Sixtus IV, Innocentius VIII, Alexander VI, Paulus III och IV och Clemens VIII. Dessa påvar blev ökända bland mycket annat för att skamlöst dela ut befattningar till barn, barnbarn, syskonbarn och andra släktingar på det allmännas bekostnad.
Inte bara gamla tiders maktpolitik fungerade så; fortfarande är ju blod ofta tjockare än vatten, och släktkänslan gör sig gärna otillåtet gällande. Förr kunde man enligt en ordbok tala om ”apkärlek för sina slägtingar”.
Nepotism går tillbaka på italienskans nepotismo, som är bildat till nepote ’barnbarn; syskonbarn’. Det ordet har vi också lånat in i fransk tappning: nevö.
En synonym är svågerpolitik, som även använts i norskan, svogerpolitik. Ett ganska nytt ord för i stort sett samma företeelse är favoritism. Det är när en särskild grupp eller person gynnas utöver vad som är skäligt, gunstlingssystem.
FRÅGA: På Scans webbplats läser jag om lammlägg: ”Lammlägget behöver lite mer koktid än andra detaljer men det är väl värt sin väntan. Köttet blir mycket saftigt och smakrikt.” Nog heter det väl ”lammläggen”, precis som ”ätteläggen”?
Maria M
SVAR: Ja, liksom det heter fläskläggen och oxläggen lyder den bestämda formen av lammlägg i standardsvenska lammläggen. Här ingår det lägg som betyder ’ben [på djur], skank’ och är n-ord. Också ättelägg ’ättling, avkomma’ har traditionellt behandlats som n-ord: en ättelägg, ätteläggen, men Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien tycker att man också kan säga och skriva ättelägget.
Att de här orden ibland behandlas som t-ord beror väl på att genusbruket har påverkats av vanliga, icke besläktade t-ord som pålägg, tillägg och upplägg.
FRÅGA: Vid sökningar på nätet på ordet ”rakkniv” dök ibland ordet ”hona” upp – som verb, alltså inte med betydelsen djur av honkön. Vad vet du om det här ordet?
Erik
SVAR: Hona är ett ganska nytt lån från engelskan, där hone betyder ’bryna, vässa, dra (rakkniv)’. Egentligen är det ett onödigt lån: svenskan har nämligen sedan gammalt hena ’bryna eller vässa (egg på skärande verktyg); polera’. Det engelska substantivet hone ’bryn-, slipsten’ motsvaras av svenska hen (med långt e) ’bryne, brynsten’.
FRÅGA: Skulle du vilja förklara hur det kan komma sig att uttrycket ”utan vidare” kan betyda ”hastigt och lustigt” och ”oförmodat” som det står i en ordbok?
Jonas
SVAR: Vidare betyder ju ’ytterligare’, och man kan se utan vidare som en förkortad form av stående uttryck som utan vidare omständigheter, omsvep eller ceremonier. Här kan vi räkna med påverkan från tyskans liktydiga ohne weiteres, med weiteres som substantiverat adjektiv.
Ibland kan man fortfarande som synonym till utan vidare stöta på frasen utan vidare spisning, som egentligen syftar på smörgåsbord utan varmrätt.
FRÅGA: Sjukhusen går ofta ”i stabsläge”, heter det. Vad är detta för ett ord? Har ej träffat på det tidigare.
Patient
SVAR: Termen stabsläge används på olika sätt och innebär bland annat att en ledningsgrupp inrättas som ska följa utvecklingen. Det är ett slags alarmberedskap med en katastroforganisation. Ordet är känt i svenskan åtminstone sedan 1990-talet. I tyskan finns motsvarande ord: Stabslage.