1. Varför sänker Riksbanken reporäntan nu?
Tidigare har riksbankschefen Stefan Ingves inte velat sänka reporäntan eftersom hushållens skuldsättning ökat och huspriserna stigit, men nu är den ekonomiska utvecklingen sämre än förväntat. ”En låg ränta ger stöd åt svensk ekonomi. Det handlar om att välja. Den här gången var det rätt att sänka”, sade han på en pressträff igår.
2. Varför sänks inte bolåneräntorna i samma takt?
Det finns inte längre något direkt samband mellan riksbankens styrränta och bankernas räntor. Bolåneräntorna styrs av bankens egen upplåningskostnad, hur mycket banken själv får betala i ränta. Marknadens ”pris på pengar” styrs i sin tur mycket av hur Riksbanken och andra aktörer förväntas agera framöver. Eftersom gårdagens sänkning var väntad får den heller inget större genomslag – marknadsräntorna hade redan sedan tidigare tagit hänsyn till den, i alla fall till stor del.
3. Hur hänger bolåneräntorna och reporäntan ihop?
”Det enkla sambandet är noll, vi lånar inte en krona på reporäntan”, säger Peter Borsos, kommunikationschef på Swedbank.
Reporäntan styr räntenivån när bankerna lånar hos Riksbanken på kort sikt, som längst på sju dagar. Bankerna lånar dock i praktiken upp sina pengar på mycket längre sikt än så.
Men reporäntan har ändå betydelse. Den påverkar det allmänna ränteläget på marknaden, som i sin tur också påverkar bankernas upplåningskostnader. Och de i sin tur slår alltså igenom på bolåneräntorna.
4. Var får bankerna sina pengar ifrån?
Bankerna har tillgång till de pengar kunderna sätter in på bankkonton och i andra sparformer. Bankerna betalar också ränta till kunderna för pengarna. Men framförallt lånar bankerna pengar av varandra, både inom och utom landet.