
Samma år som jag började på lärarutbildningen på Malmö Högskola kom Sverigedemokraterna in i riksdagen. Att detta parti som är sprunget ur nationalistiska, rasistiska och vit makt-rörelser fick folkets röster visade att en del av befolkningen delar dessa åsikter. Jag kände att mitt uppdrag som lärare blev ännu viktigare den hösten.
I läroplanen, som uppdraget baseras på, står det nämligen att alla som arbetar inom skolan har en skyldighet att lära ut de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Där ingår bland annat alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet med svaga och utsatta. Därtill står det att ”skolan ska främja förståelse för andra människor. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
Dessa värderingar är också en del av den värdegrund som skolans personal ska arbeta med kontinuerligt och inkluderat i undervisningen, parallellt med kursmålen i de enskilda ämnen som läraren undervisar i. Lärarna har dessutom stora administrativa bördor, kämpar för att få sina elever godkända och lever på låga löner. Det är alltså många olika faktorer som styr lärarnas vardag och det kan vara svårt att hinna med och finna kreativitet.
Den 1 september i år påbörjade jag mitt sista år på lärarutbildningen. Två veckor senare fick Sverigedemokraterna mer än dubbelt så många procent i riksdagsvalet som de fick 2010. Sverigedemokraternas politik går inte i linje med skolans läroplan och värdegrund. Jag menar inte att alla som röstar på Sverigedemokraterna går emot skolans värderingar, men det är de åsikterna som i söndags fick större plats i vår riksdag.
Det visar att vi lärare måste ta vårt uppdrag på största allvar. Vi måste arbeta hårt och aktivt med den demokratiska värdegrund som ska genomsyra allt arbete vi gör, varje dag. Det handlar om att varje dag arbeta med mänskliga rättigheter, allas lika värde och jämställdhet. Lärare borde erbjudas mer stöd i att fullföra uppdraget, till exempel med konkreta tillvägagångssätt och handlingsplaner.
Erfarenheter från historien visar att ett land som genomgått svåra ekonomiska perioder ofta drabbas av inre motsättningar. Folket behöver ha någon att skylla på och någon annan är ofta de där andra som vi inte känner till så bra, de som inte ser ut och har samma traditioner som vi. Dessutom känns det okända lite skrämmande. Därför måste vi ge eleverna redskapen att se och förstå att det okända inte är skrämmande och att det inte finns något ”vi och dem”. Vi måste ge dem verktygen att se att segregation är förödande för ett samhälle. Det skapar klyftor, motsättningar och hat.
Vi lärare ska aldrig tvinga på någon en åsikt - men vi har en skyldighet att ge varje elev hjälpmedlen, kunskaperna och erfarenheterna att bli sin egen demokratiska medborgare med värderingar i linje med läroplanen. Vi har ett ansvar för framtidens medborgare som ska fortsätta att förvalta vårt samhälle. Därför vill jag sända ut massor av entusiasm och uppmuntran till alla lärarstudenter och verksamma lärare ute i Sverige som varje dag kämpar för att fostra morgondagens demokratiska medborgare. Ni är så fruktansvärt viktiga för Sveriges framtid och det samhälle vi ska leva i.
Lina Holmqvist