Jag är en av de 781 120 svenska medborgare som la min värdefulla röst på Sverigedemokraterna. Vi SD:are måste berätta vilka vi är, istället för att sitta och lyssna på hur vi kallas för främlingsfientliga och rasister. Det förekommer sådana individer inom partiet, även jag upplever det som ett stort problem. Men vad mer kan man göra än att efterhand som det kommer fram oegentligheter, lösa dem?
Jag får dag ut och dag in upplysa mina medmänniskor om olika påståenden från massmedia. Berätta att det visst är okej att vara homosexuell i SD, att inga invandrare bara ska kastas ut hux flux utan att insläppet ska minskas successivt och att det är något SD räknar med kommer ta flera år. Jag är övertygad om att det i längden kommer att påverka välfärden. Därför röstade jag på SD - för att:
• Jag vill ha en bättre skola till min tioårige son. Han har Prader Willis syndrom, vilket medför utvecklingsstörning. Det sparas och sparas och det får min älskade pojke betala för. Han får ingen assistent, vilket innebär att han bland annat kommer hem ledsen från skolan för att han inte hunnit med att gunga eftersom de andra barnen var snabbare. Han hamnar i bråk för att ingen är med när han reagerar när jämnåriga pojkar kastar sten efter en skogsmus.
• Jag vill ha en bättre ekonomi för min älskade morfar. Han har arbetat hela sitt liv och ska kunna sova gott på natten utan att oroa sig för om pensionen räcker.
• Jag vill ha en bättre sjukvård. Min sambo har väntat i sex månader på att få en CPAP-utrustning som ska hjälpa honom med hans sömnapné. Vad fan är det som dröjer?
• Jag vill ha en bättre flyktingpolitik. Jag läser tårdrypande inlägg i sociala medier där Jimmie Åkesson välkomnas till ett besök på en flyktingförläggning för ensamkommande flyktingar för att möta deras sorgsna och trötta blickar. Han lovas till och med tårta utan kast. Jag vet att de flytt för sina liv, Men jag vet också att det finns män, kvinnor, ungdomar och barn som är kvar. Vem hjälper dem?
• Jag vill ha en bättre integrationspolitik. Reinfeldt fick säkert gåshud när någon av hans medarbetare kom på uttrycket ”Öppna era hjärtan”. Mitt hjärta är vidöppet. Det är så öppet att det gör ont att höra en vän till mig berätta hur hon blev mottagen här. In kom hon - men sen då? Vi har ett ansvar för varje enskild individ som befinner sig i detta land. För mig är ansvar att se till varje enskild individs behov, inte boxa in dem i samhällen som Rinkeby, Rosengård eller Tensta. Det måste finnas en plan för hur vi ska hjälpa invandrarna in i vårt samhälle. Och det är väl inte konstigt att vilja bjuda in dem i vår kultur? Det är en styrka att känna till kultur och regler i det land man befinner sig i.
Vi måste bygga upp en invandringspolitik som fungerar. Jag vill inte vara med om att slita isär en familj från Bosnien i en arrest i ett polishus här i Sverige för att mamma och barn ska utvisas medan pappa ska stanna. Det är bedrövligt, ansvarslöst och grymt. Jag röstade på Sverigedemokraterna för de inser att det inte kan fortsätta så här.
Snälla medmänniskor, sluta med hetsjakten. Ifrågasätt gärna oss SD-väljare men fråga oss ännu hellre. Läs partiprogrammet. Vakna! Låt inte era barn stå på ett staket och skandera saker de knappt förstår, på det sätt som skedde i Stockholm under ett SD-tal inför valet. Ifrågasätt massmedia, tror ni verkligen att alla övriga partier är helt fria från rötägg?
Vi är inte främlingsfientliga, vi är inte rasister. De flesta av oss är precis som ni vanliga, vänliga medmänniskor som valt att lägga vår röst på det parti som passar oss bäst. Om vi inte får ordning på denna utfrysning, dessa påhopp och detta hat - vad tror ni då att vi sänder för signaler till våra barn? Låt inte vissa människors beteende stå för alla SD:s anhängares känslor och värderingar. Vi är realister.
Therese Larsson
Håller du inte med? Skriv en replik efter att ha läst vad som gäller på Åsikter.