Nya förhandlingar om en vapenvila i östra Ukraina är tänkta att starta i dag, under tysk och fransk medling. Men såväl Kiev som Moskva pressas av hemmaopinioner som inte vill göra några eftergifter.
I tio dagar varade vapenvilan som hade utlysts av Ukrainas president Petro Porosjenko. Det var visserligen en vapenvila som präglades av våld, liksom av ömsesidiga beskyllningar från regeringssidan och rebellerna om brott mot reglerna.
Men den var ändå ett steg i rätt rikting, som välkomnades av omvärlden.
I söndags krävde en jättedemonstration i Kiev att striderna skulle återupptas. I måndags kväll avbröts vapenvilan av Porosjenko. På tisdagen genomförde armén cirka 100 attacker mot rebellpositioner.
Den ukrainske presidenten har visserligen sagt sig beredd att återinföra vapenvilan, men bara på villkor att de proryska rebellerna först lägger ner sina vapen.
Ryssland anser tvärtom att de ukrainska regeringstrupperna först ska avbryta sin offensiv.
Samtidigt fortsätter ordkriget. I går anklagade Kiev Ryssland för "grova och systematiska kränkningar av ukrainskt luftrum". Och från Moskva kommer ständiga påståenden om ukrainska krigsbrott.
Om Porosjenko har en hökaktig folkopinion att ta hänsyn till är läget nästan likadant för hans ryske kollega Vladimir Putin. I ryska statstrogna medier kommer dagliga krav på en rysk militär intervention i grannlandet.
I detta infekterade klimat – finns det verkligen en chans för parterna att närma sig varandra?
I ett optimistiskt scenario kan överenskommelser kring den gemensamma gränsen vara en framkomlig väg.
I onsdags sade sig Ryssland berett att ge ukrainska gränstrupper tillträde till två passager från den ryska sidan, och det har också talats om att Kiev ska få återta kontrollen över samtliga gränsstationer. Detta skulle stoppa inflödet av soldater och krigsmateriel österifrån.
Rebellerna har erövrat två av dessa gränspassager. Kan Putin beordra dem att dra sig tillbaka? Det skulle innebära att han erkänner sitt inflytande över separatisterna.